Nu är det slut!
Ett år av mitt liv, ett år av roliga och sorga stunder, ett år med hemlängatan och stress, ett år med glädje, skratt och minnen, ett år med mycket plugg och lite plugg, ett år med nya vänner och gamla vänner, ett år med positiv energi och negativenerig. Men så roligt jag har haft det, hur många dagar har jag känt mig top of the world och varit lyckligast i hela världen. Men allt det rolig har sitt slut och om några timmar sitter jag på ett flyg som tar mig tillbaka, tillbaka till verkligheten, tillbaka till livet.
Detta år som sagt har haft sina ups and downs men något som jag kan hålla mig fast i är att jag har trivts, jag har tyckt detta år har varit fantastiskt och jag tar med mig många minnen. Jag har även växt som person det kanske inte syns utåt. Jag kanske är samma tjej utåt som satte mig på planet ner hit till Spanien men jag vet själv att jag har förändrats. Vet inte om det är till det bättre eller sämre, förhoppningsvis bättre. Jag har blivit vuxnare, jag har kanske inte fått mer ansvar men jag har fått mer frihet att växa som person. Jag har fått en frihet som jag skälv behövde ta hand om. Jag hade inte samma liv här nere som jag hade i Sverige. Jag hade inte mamma som sa till mig att jag skulle vara hemma vid 2, i början kanske men inte senare. Jag hade inte en syster som sa till mig att städa i huset. Jag hade inte en pappa att krama om och en mamma som stödjer mig. Jag hade mig själv att ta hand om, mig själv att bry mig om. Om det gör mig till bättre eller sämre människa? Det gör mig till en bättre människa, en människa som faktiskt kan leva själv. En människa som är mer självständig (kanske inte när det gäller pengar men) Jag har haft ett år av frihet och jag har levt det fullt ut. Jag har gjort sämre saker och jag har gjort vissa saker bättre. Idag är det bara några timmar tills jag lyfter med flyget till Barcelona och mamma och pappa, en vecka tills jag flyger tillbaka till Sverige.
Jag har idag tagit ihop mitt ett åriga liv av frihet i tre resväskor. Back to normal, back to reality.... Snart är jag tillbaka i Sverige och jag mår bättre än någonsin. Tack Spanien, tack värdmamma, tack alla vänner, tack Lisa och framför allt tacka mig själv. Jag klarade det, jag är klar. En epok av mitt liv är klart, ett år av mitt liv har gått och nu är det över!
